Winter’s Bone är en av 2010 års kritikerfavoriter och har prisbelönats på otaliga festivaler. Filmmedias recensent såg en förhandsvisning på Cinemateket och kan nu rapportera om den lever upp till hajpen.
Sjuttonåriga Ree Dolly (Jennifer Lawrence) bor med sin mamma och två småsyskon i en utfattig avkrok i Missouri. Modern är djupt deprimerad och det är Ree som tar hand om familjen. Hela hennes släkt är inblandad i den lokala “industrin” – framställning av metamfetamin. Rees pappa greps och släpptes mot borgen, och nu är han försvunnen. Om han inte dyker upp till sin rättegång kommer familjen att förlora det lilla de äger. Ree måste hitta honom.
Winter’s Bone är regisserad av Debra Granik som även har skrivit manus tillsammans med Anne Rosellini. Filmen är baserad på Daniel Woodrells roman med samma namn. Woodrell kallar genren han skriver i för “country noir”. Och det märks även i filmen. Ree påminner starkt om noirens desperata hjälte som försöker orientera sig i en labyrint av lögner och svek.
Jennifer Lawrence är makalöst bra i huvudrollen och castingen är perfekt. Inte en botoxfeja så långt ögat når. Det enda kända namnet är John Hawkes, som briljerar i rollen som Rees farbror.
Jag har skjutit upp att skriva den här recensionen, för vissa filmupplevelser är svåra att sätta ord på. Winter’s Bone tog struptag på mig från första minuten och jag hade svårt att andas även efter att eftertexterna hade rullat. Jag har inte blivit så berörd sedan jag såg Fish Tank. Granik har lyckats göra en film som både är ett djupgående drama och gastkramande thriller. Och det är en film som är berättad ur kvinnorna och barnens perspektiv. Granik skildrar Ree och hennes miljö utan att någonsin bli sentimental, eller för den skull hamna i fällan där den fattiga, “rednecken”, blir Den andra.
Winter’s Bone är en knivskarp kritik av ett patriarkat och en fattigdom som förvrider alla: både kvinnor och män. Det finns monstruösa människor i filmen, men det beror inte på att de är monster, utan de vedervärdiga omständigheter som de lever i. Det låter Granik aldrig åskådaren glömma och det är ett av skälen till att filmen är så sanslöst bra.
Betyg: 5
Jag har svårt att se hur någon film 2011 kan vara bättre än den här.
Besök även Saras blogg Glory Box!
Och den här har jag inte ens hört talats om innan. Tack för tipset! 🙂
Pladd postade nyligen…Allt om min mamma 1999
Var så god! 🙂
Sara BE postade nyligen…Årets bästa film
Oj oj, årets bästa film redan nu… Kul att den verkar lika bra som alla säger att den är — bra text!
Sofia postade nyligen…Eternal 2005
Tack! 🙂
Sara BE postade nyligen…Mats försenade julklapp till mig
Intressant. Får vibbar från Ciderhusreglerna och en aningen från China Town. Tycker att temat är något uttjatat, men om den är så jävla bra så får man väl se den ändå. 😛
Kul att det är intressant! 🙂 Ciderhusreglerna? Hm, jag minns inte mycket av den filmen, mer än att jag tyckte den var lite småmysig och småtrist. Ungefär så långt ifrån Winter’s Bone man kan komma. 😉 Mer Chinatown i så fall …
Vilket tema syftar du på? 🙂
Sara BE postade nyligen…Mats försenade julklapp till mig
Oj, här håller jag inte med alls och ojojoj vad ensam jag verkar vara om det.
Fiffi postade nyligen…Winter´s bone
Läste din recension.Vad tråkigt att du inte kom in i filmen. Jag upplevde hennes utsatthet hela tiden, och älskade karaktärerna och miljöerna. Men men … Alla tycker ju inte lika! 🙂
Sara BE postade nyligen…Cirkeln-buzz!
Efter en timme kände jag att jag lika gärna kunde lämna biosalen.
Skådespeleriet ÄR bra , men handlingen/intrigen är ju hur platt som helst.
Manus med motsvarande intrig kan man skriva på en kvart med lite fantasi i skallen.
En tjej går omkring o letar efter information som hon inte får under 1 timme o 30 min.
Man flirtar med “den sista färden” och andra filmatiseringar om fattiga barn som tar hand om sina syskon kryddat med lite Oliver Twiatfeeling.
Regissören vill skapa n känsla av bister verklighet och lyckas bra med det.
Filmen känns nästintill som en dokumentär med rätt så låg budget.
Och biobesökare är svältfödda på det därför hajar nu kritiker till o höjer denna platta film till skyarna, efter att ha sett 1000 filmer som inte känns äkta alls.
el musica – Det var ju tråkigt att du inte gillade filmen. Sedan håller jag inte med dig förstås.
Ja, handlingen är enkel, men det är inte i min värld synonymt med “platt”, som du kallar det. Det pågår mycket under ytan i Winter’s Bone, och filmen bygger väldigt mycket på att man som åskådare ska känna starkt för huvudpersonen och hennes situation. Gör man inte det, ja, då kan jag förstå att filmen inte känns så spännande, eller t.o.m. “platt”.
Det är ju lite med filmer som med människor – alla kan inte gilla alla, ibland säger det klick och ibland händer det ingenting. Sedan har vi ju alla våra idéer om vad film “ska vara”. Vissa tycker t.ex. att en intrig med många vändningar är ett krav, medan andra tycker att de bästa filmerna är där det inte händer någonting.
Personligen ser jag inga större likheter med Deliverance (som ju bygger på konflikten stad/obygd), och ännu mindre med Oliver Twist, men vi har ju alla våra egna asscoiationer.
Att utropa andra biobesökare och kritiker till obildade och dumförklara dem för att de inte tycker som du känns inte som en så trevlig slutkläm i ditt inlägg. Men jag kanske misstolkar dig. Och är det så du känner, ja, det är väl upp till dig. Själv tycker jag att det är intressant hur olika man kan tolka en film.
Hoppas du får en trevligare bioupplevelse nästa gång! 🙂
Sara BE postade nyligen…Första intervjun om Cirkeln!
Oliver Twist-fattigt barn i fattig miljö som av egen kraft försöker överleva.
Deliverence-Inavlade bybor med olagliga upptåg.”here we are all related” säger man i WB
helt klart är rollprestationerna storartade och man har alltså haft den stora lyckan att hitta en ung tjej med dessa egenskaper.
Ren flax alltså.
Hon kunde säkert fått vilken film som helst att verka bra.
Det som förvånar mig är att filmkritiker verkar ha exakt samma bedömning om den här filmen men sågar i mitt tycke fantastiska filmer som krävt bra mycket mer av regissörer/skådespelare.
Deliverence tyckte jag hade det oväntade som ingrediens och där fanns en helt annan oroskänsla.
Här fattade man direkt att hon kommer knacka dörr-få på nöten -men lyckas till slut.
Ingen thriller alls (,som filmen beskrivs i media)i mitt tycke.
Mer ett gott försök till att skildra landsbyggdsrealism.
Att vara ett svart får bland er andra i skocken känns lite lönlöst o jag vill inte dumförklara någon..bara hävda mitt utanförskap gällande just den här filmen.
Kul o läsa dock , på en annan sida , att mina tankar inte var helt unika.
http://fiffisfilmtajm.blogspot.com/2011/01/winters-bone.html
Vi tycker uppenbarligen olika om flera saker i det här fallet. Agree to disagree. 🙂 Jag tror inte att du är så ensam om din uppfattning – gå in på Filmtipset t.ex., där hittar du många svala treor, tvåor och till och med ettor bland kommentarerna.
Japp, jag känner väl till Fiffis utmärkta blogg och har läst hennes recension. 🙂
Även om vi tycker olika om just den här filmen så fattar jag känslan när man inte begriper vad alla recensenter – och många biobesökare – har sett hos en film. Jag har själv varit med om det många gånger. 🙂
Sara BE postade nyligen…En flygande häst kommer lastad
Mycket bra film och en befriande kontrast till överskottet på utslätad amerikansk film. Det är den typen av film som sjunker in efter hand och upplevelsen blir bara bättre med tiden. Uppskattade även det feministiska inslaget.
Kul att du gillade den! Den har verkligen stannat kvar hos mig också.
Sara BE postade nyligen…En flygande häst kommer lastad