Terry Gilliam teamar ihop Robin Williams (1951-2014) och Jeff Bridges i den semi-surrealistiska dramakomedin The Fisher King. En f.d. radioDJ (Bridges) har psykiska problem och är självmordsbenägen på grund av nånting han gjort fel som lett till mord. Hans “frälsning” blir att försöka rädda en viss Parry (Williams) som drabbats av den tidigare händelsen, blivit galen och lever som hemlös.
Båda karaktärerna kämpar mot sina inre demoner, för Parry är det mera bokstavligt och har en väldig riddare i röd rustning som fiende. Williams rollprestation är otroligt bra och trovärdig, Varenda min, varje liten gest som Williams gör är klockren, på kornet. I backspegeln, när jag ser tillbaka på filmen undrar jag om hans egna, verkliga, demoner är en av skälen till att han lyckas gestalta rollen så fint. Jag orkar inte se om den. Jag har sett den många gånger och minns i princip varje liten scen. Det känns för påtagligt, sorgligt.
Det jag uppskattade särskilt mycket i filmen är genomgående teman, som karaktärernas inre strider och visualiserade drömscener. Riddartemat är också väl genomfört och finalen klurig. The Fisher King är för övrigt en mycket vacker film. Men det jag uppskattade mindre är kärlekshistorien mellan Parry och Lydia. Visst uppskattar jag Amanda Plummer mycket som skådespelerska, men hela det temat är långt och gör att filmen blir glättig och utdragen. Själv skulle jag ha uppskattat mer svärta och mindre puttignuttigheter och mindre burlesk buskis.
Betyg:
Robin Williams insats: 5/5
Filmen: 3,5/5
[youtube]NHaZuRo3DZ4[/youtube]
Köp Fisher King på Blu-ray hos Ginza (Just nu 99:-)