Det skulle inte vara fel att påstå att snus är något av det svenskaste som finns. Vem kan inte se flera av sina vänner lägga in en prilla under läppen varje dag? Det finns siffror som menar att så många som 20 % av alla svenska män räknar sig som snusare. Kvinnorna är lite färre, men statistiken håller på att stiga för varje år som går även för denna del av befolkningen. Sverige släpper inte taget om snuset i första taget!
Utbudet av snus i Sverige är stort, och växer med tiden. I dag finns en hel del inhemska snusmärken, som till exempel Swave. Här finns mer information om Swave för den som är intresserad av att lära sig mer om dessa nikotinpåsar. Det är en typ av snus som ger en känsla av Gotland och tropikerna på samma gång. Man kanske till och med skulle kunna säga att den bär spår av den amerikanska västkusten. Men vad har det här med film att göra? Tja, relationen mellan svenskt snus och Hollywood kan komma att stärkas framöver.
Amerikanskt skådespeleri – sällan bara repliker
Den svenska, prisbelönte skådespelaren Stellan Skarsgård har berättat i intervjuer om sina första möten med Hollywood, och om sina första intryck av skillnaderna mellan svenskt och amerikanskt skådespeleri. Skarsgård har menat att när svenska skådespelare arbetar har de störst fokus på repliker och mimik – och lägger inte till så mycket annat utöver detta.
När han började arbeta med amerikanska skådespelare blev det dock snabbt tydligt att de gjorde betydligt mer i scenerna än att bara röra sig i rummet och leverera sina repliker. Hans eget skådespeleri upplevdes mycket strikt i jämförelse. Amerikanerna tuggade tuggummi, kammade håret, rökte och åt hej vilt.
Den som närstuderar amerikanska filmer, särskilt med skådespelare som anses vara lite extra bra på att gestalta sina karaktärer, märker också snabbt att detta är en ganska träffande iakttagelse. Det finns en tradition i amerikansk film att låta rollkaraktärerna vara fysiskt aktiva på ett helt annat sätt än i svensk film, i alla fall om man går tillbaka lite i filmhistorien. I dag skulle man kunna argumentera att det svenska filmskådespeleriet närmat sig det amerikanska.
Den amerikanska stilen skulle kunna ses som ett mer naturtroget sätt att skådespela. I verkliga livet gör ju människor ofta betydligt mer än att “bara” prata med varandra. Ett samtal kan löpa över flera vanor – man dricker en kaffe, man äter en smörgås och man lägger in en snus. I alla fall om man befinner sig i Sverige. I USA har tobaksprodukter dock traditionellt handlat om tuggtobak och cigaretter.
Moist snuff och dip – snuset hittar till USA
Det finns knappast någon klassisk westernfilm utan en cowboy som spottar ut tuggtobaken under bardisken. Och vem kan se stjärnan Marlene Dietrich framför sig utan att också se en cigarett i ett långt munstycke? Eller en thriller utan en stressad kedjerökande snut? Att hitta snus i en amerikansk film har däremot inte varit lika vanligt. Men detta kan komma att förändras. Det svenska snuset har nämligen hittat till USA, där det går under namnet “moist snuff” eller “dip”.
En liten varningstext om film och ordet “snuff”
Här är det dock läge att lägga in en liten varnande passus. Den som söker på “snuff movies” i hopp om att hitta svenskt snus i amerikanska filmscener kommer inte bara bli gruvligt besviken utan även mycket förfärad. Snuff movies är en term för filmsekvenser som visar verkliga mord, vilket inte är lämpligt för någon tittare att ta del av. Googla därför inte denna term, utan läs vidare för att få veta mer om snusets potentiella väg till Hollywood.
Rökförbud och Hollywood-leenden – är nikotinpåsar slutet för traditionell tobak på film?
Cigaretter och tuggtobak har verkligen varit ett standardinslag i amerikanska filmer. Många skådespelare har använt det som rekvisita på precis det sätt som Stellan Skarsgård iakttagit. Men i takt med att världen förändrats har verklighetsförankringen i att röka och tugga tobak på film minskat. Särskilt bland amerikanska skådespelare som värnar om sina vita Hollywood-leenden.
Här skulle det nya svenska, vita snuset kunna fylla en funktion. De helvita nikotinpåsarna riskerar inte att missfärga tänder på samma sätt som tuggtobak och cigaretter – och eventuella tobaks- eller rökförbud på filminspelningen kommer man helt runt. Samtidigt erbjuder en dosa snus stora möjligheter som rekvisita.
Det skulle inte vara alltför förvånande om någon amerikansk storfilm inom en snar framtid bjuder på scener där skådespelarna snurrar dosan på bordet, öppnar en glasflaska med en snusdosa eller lägger in en portionspåse “white snuff” under läppen. Kapplöpningen är i gång. Vad blir nästa svenska export till Hollywood efter alla Skarsgårdare? Vitt snus eller Henrik Dorsin?
