Dags för topp tio bästa filmer 1971. Filmåret 1971, oj vilket bra år. Kubricks A Clockwork Orange, Dirty Harry, French Connection, en kinesiskspråkig Cannes-vinnare och många fler. Nästan bara 10- och 9-poängstenar hela vägen ner till den sista bubblaren. Wow, det är många fullpoängare på ett bräde. Så hur tror du att jag rangordnar 1971 års allra bästa filmer? Hmm… låt oss se…

10) Sängknoppar och kvastskaft

En idag rätt så bortglömd Disney-klassiker, men Sängknoppar och kvastskaft är faktiskt också en av de mest originella och kreativa filmer som skapats under Walt Disneys namn. Liksom i Mary Poppins blandas levande skådespelare med inslag av tecknade karaktärer och specialeffekter. Under WWII tar en blivande häxa (Angela Lansbury) några barn på en resa i en flygande säng på jakt efter sin professor som ska ge henne en sista lektion för att kunna ta sitt häxdiplom. Jag tänkte egentligen inte alls ta med filmen på listan, men såg om den för första gången på omkring 30 år och det förvånade mig hur bra den håller idag. Lite tjatiga och långrandiga sång- och dansnummer, men annars är Sängknoppar och kvastskaft fortfarande en underhållande och välberättad historia med mycket humor och hjärta. Som en blandning av Harry Potter och Narnia fast för de yngre förstås.

9) French Connection

Klassisk snut- och heist-film med Gene Hackman som hårdförde ”Popeye”. Bra polisaction, men uppföljaren är ännu bättre.

8) Sista föreställningen

En film om tonåringar som inte har det lätt i en trist Texas-håla. Bogdanovich har som vanligt en fantastisk känsla för både realism och personregi. Och som bonus får du se en ung Jeff Bridges och Cybill Shepherd i huvudroller.

7) Harold and Maude

Drama och komedi med svärta om Harold som är helt besatt av döden men försöker ändra sitt förhållande till både döden och livet efter det han träffar Maude på en begravning.

6) Döden i Venedig

Visconti, en av världens främsta filmkonstnärer genom tiderna har som vanligt en fantastisk känsla för ton och tempo. Kompositören Gustave Aschenbach färdas till Venedig för återhämtning efter utbrändhet och depression och fastnar för en person som… ja… Du får se filmen själv.

5) Utvandrarna

Jan Troells mästerverk Utvandrarna (och Nybyggarna) beskriver vanliga svenskars strävanden och strapatser under den tid av nöd då halva Sveriges befolkning försökte utvandra till USA. Mycket välberättad och realistisk, nästan semi-dokumentär i tonen.

4) Little Murders

Svart vardagsdrama och torr komedi med Allan Arkin i en av huvudrollerna. Nej, vardagen är inte så lätt och ibland går det slint i huvudet på folk bara genom att de måste leva vidare. Så är det helt enkelt.

3) Macbeth

”The Scottish Play” som Shakespeare’s berömda pjäs kallas av vidskepliga människor har här fått sin definitiva version, signerad Roman Polanski. Realistisk, välspelad och vacker.

2) A Touch of Zen

King Hu’s långa wuxia-epos A Touch of Zen är baserad på en berättelse av Pu Songling, känd som Kinas ”Edgar Allan Poe”. Filmen handlar om en fattig konstnär och porträttmålare, en oduglig och alldeles för gammal ungkarl, enligt hans mor. Hon parar ihop honom med en fattig kvinna som dock inte har den bakgrund som de tror.

Originaltiteln, ”Xia nü” betyder ungefär en kringvandrande kvinnlig krigare eller kvinnlig legosoldat, så genom titeln kan du förstå lite vad det kan röra sig om för kvinna som mamman har hittat. Filmen är en ”wuxia”, eller ”flying swords film” som de ibland kallas, en film i samma stil som Crouching Tiger, Hidden Dragon, Hero och Flying Daggers, fast mycket tidigare förstås. Nackdelen med Touch of Zen är att hela stilen är något teatralisk och att effekterna känns lite gamla. Men det glömmer man snabbt på grund av humorn och att det är en spännande och välberättad film. Jag gillar verkligen det naturliga tempot, pauserna, andningen och hela berättelsen. Och så har filmen ett mycket stort hjärta. A Touch of Zen vann Technical Grand Prize under årets Cannesfestival, nominerades till Guldpalmen och är allmänt sett som en av de allra bästa kinesiskspråkiga filmer som gjorts.
(Självklart toppar A Touch of Zen min egen lista över topp tio bästa wuxia-filmer.)

1) A Clockwork Orange

A Clockwork Orange är absolut en av världens bästa filmer och högt på min egen lista över världens 10 bästa filmer. Tack och lov var den första gången jag såg filmen på stor duk. En av de mäktigaste bioupplevelserna. Alex är gängledaren som gillar att slå på försvarslösa uteliggare och våldta. Sånt är en sport i Alexs värld. Men stackars honom, för han råkar i trubbel med sitt eget gäng och samtidigt med lagen. Men hans hjälp blir ett experimentellt våldsavvärjningsprogram. A Clockwork Orange är en svart komedi, gjord för att både provocera och underhålla.

Om du inte förstår varför man gillar en i grunden så våldsam och osympatisk film så kan jag berätta för dig att A Clockwork Orange Är en av de mest kreativa och konstnärligt genomförda långfilmerna som överhuvudtaget skapats. A Clockwork Orange är inte bara vacker och fruktansvärt välgjord på alla sätt och vis in i minsta detalj, som ju är Kubricks signatur. Den är dessutom full av experiment med bild och ljud. Alltså är inte bara innehållet djärvt, utan dessutom är formen det.

Nästan med/bubblare:

The Abominable Dr. Phibes

Horror-komedi med legendariske Vincent Price i huvudrollen Som galen vetenskapsman som söker hämnd på nio läkare som han anser är ansvariga för sin hustrus död. Och det gör han på en massa kreativa och galna sätt. En oförskämt underhållande skräckis med mycket humor som inte ens tar sig själv på allvar.

The Andromeda Strain

Katastrof-virus film som håller hyfsat idag. Spännande, superbra skådespeleri och välgjord. Men med ett slut som är lite “meh”.

Dirty Harry

Clintan är übercool, men det hjälper ändå inte för att klämma sig in i tio-i-topp-listan. Bra film.

Monty Pythons galna värld

En samling sketcher, väldigt roliga. Men hänger inte så mycket ihop som film.

The Big Boss

Bruce Lees näst bästa efter Chinese connection. Nuff’ said.

Sagovärld

Beatrice Potter var länge en vintertradition på TV. Underbar balett i djurdräkter baserad på sagoberätterskans fina alster. Trist att man skippade denna tradition.