A man´s life too, in the course of it´s development, often brings us into inappropriate situations,
in which he finds it difficult to hold his ownwithout danger. Then it is important to be sensible and yelding.
This enables him to discover a safe place in which life can go on, although he may be surrounded be danger.

(I Ching, Hexagram 53, “Jian”  – långsamt växande)

Jag skrev om Wong Kar Wais Chungking Express på den här bloggen för ganska exakt 3 år sedan, men mer som en recension. I det inlägget i texten skrev jag:

“När jag sedan fick tillfälle att skriva om filmen gjorde jag en analys baserad på kinesisk kosmologi. Jo, det finns mycket siffersymbolik i filmen. Men jag bryr mig inte om att läsa vad jag skrev då för länge sedan. Och mina kosmologiska upptäckter håller jag för mig själv. Än så länge.”

För mer än tio år sedan skrev jag en uppsats och blandade in I Ching i smeten. Jag letade fram den texten för ett tag sedan. Nu har jag kortat ner uppsatsen nedan och fokuserat på det mest “intressanta”, eller den sista delen av texten, och ändrat en smula för förtydliganden, men inte alls särskilt mycket. Den texten hittar du här. Originaluppsatsen har jag laddat upp i PDF-format,  så den hittar du här om du är intresserad. Men om du inte känner filmen, läs gärna min mer lättsamma och entusiastiska recension av Chungking Express först. Men om du känner till filmen kan du gärna läsa nedanstående direkt. Det är en hyllning till, inte bara filmen, utan till Hong Kong, som är ett komplicerat samhälle där gammalt och nytt trängs med varandra.

Chungking Express – introduktion till en annorlunda berättad film

Bridget Lin är på flykt i folkmassan. Hon rusar genom de trånga gatorna iförd blond peruk och solglasögon.  Strax efter de första bilderna av kvinnan hör vi en manlig berättarröst: ”At the closest point of our intimacy, we were just 0,01cm from each other. 57 hours later I fell in love with this woman.” Vana som vi är vid västerländsk narration förväntar vi oss att filmen skall berätta om dessa två personer genom interaktion mellan dem. Istället blir vi serverade två berättelser som löper parallellt. En är kvinnans, en är mannens. Först efter ca 30 minuter in i filmen får vi se dessa personer tillsammans. Det blir ett kort möte. Det leder inte heller någonvart. Strax därefter går Chungking Express över till en helt ny berättelse med nya karaktärer. Vi återser inte de första två huvudpersonerna.

Filmen Chungking Express är alltså uppdelad på två enskilda berättelser som följer efter varandra. Båda handlar om poliser som också ytligt sett är rätt lika varandra. De försöker båda komma över att flickvännen gjort slut. Den första historien utspelas i den tätbefolkade stadsdelen Chungking Mansions, den andra mest vid snabbmatsstället Midnight Express (därav den västerländska titeln). I Chungking Express får vi inte veta vad som händer med huvudpersonerna i den första berättelsen. Det står öppet när den andra berättelsen tar vid. Filmen som helhet ger ett porträtt av Hongkong och visar på två skilda sidor av staden.

Trädet på berget – Tolkning genom I Ching

Hongkong är en rikt sammansatt värld. Här finns det ultramoderna sida vid sida av det mycket gamla. Här finns en omhuldad vidskepelse och populära gamla tankesätt. Bostäder inreds med hjälp av och hela byggkomplex skapas enligt det s.k. fengshui. Fengshui (”vind-vatten”) blandar vidskepelse och bondförnuft i en lära om energier, hur man bäst utnyttjar dem och vad man gör för att inte motverka, eller skadas av dem. Invånarna i Hong Kong går ofta till templen och ber, lägger en slant vid en staty och önskar sig något från gudomen. Man kanske inte tror på alla magiska företeelser, men traditionen är ändå en del av vardagen.

I Chungking Express har den ena polisen i filmen nr. 332 och den andra har nr. 633. När jag såg dessa siffror tillsammans fann jag ett tydligt mönster. Först kunde jag inte riktigt placera siffrorna, men efter ett tags tänkande erinrade jag mig vissa siffror i kinesisk tradition, närmare bestämt från I-Ching (Yijing). Först vill jag betona att jag inte förutsätter filmen som tillkommen utifrån denna berömda bok. Men I-Ching traditionen är stark i Hongkong och det kan mycket väl vara så att Wong Kar Wai har valt dessa siffror som symboler för de enskilda berättelserna samt för filmen i sin helhet. Somliga anser att I-Ching är en samling av visa råd för livets alla skeenden, andra använder den som en spådomsbok. I ”Förändringarnas klassiker”, I-Ching, står siffran två för yin och tre för yang. Sex och nio betyder yin respektive yang i förändring. Yin tecknas som ett brutet streck (–) medan yang tecknas som ett helt streck ( – ). Strecken ställs samman i rader om tre och tre. Detta ger åtta olika kombinationer – de åtta trigrammen (bagua). Kombinerar man dessa trigram två och två får man 64 kombinationer – de 64 hexagrammen. I-Ching är uppbyggd i 64 kapitel, ett för varje hexagram.

Tolkar man polisernas siffror har den första polismannen trigrammet för berg (gen), bergets attribut är ”Keeping still”, det stillastående. Den andra polisens trigram är symbolen för trädet (sun) ”The penetrating”, det genomträngande. I-Chings hexagram läses nedifrån och upp, så vi placerar den första polisens tecken under den andres. Vi får bilden av ett träd uppe på ett berg. Detta är det 53:e Hexagrammet som är ”Jian” ( Chien ).

Jian betyder långsamt växande eller gradvis utveckling. I den första delen av filmen sker ingen utveckling av karaktärerna eller deras situation, det handlar om ett stillastående – symbolen är berget. I den andra berättelsen sker verkligen en långsam utveckling, både hos karaktärerna och i historien. Faye agerar som den genomträngande, hon tränger bokstavligen in i mannens liv när hon i hemlighet tar hans bostad i besittning. Vi kan även jämföra hexagrammet jian som symbol med filmens originalnamn, ”Chungking Forrest” (inte ”Jungle” som Bordwell hävdar) är liksom trädet på berget, det levande ovanpå det kala och livlösa.

Lägger man ihop två trigram till ett hexagram får man även ytterligare två nya trigram, två ”nukleära trigram” (nuclear trigrams). Det första har positionen rad två till fyra, det andra  på rad tre till fem. En orsak till varför hela mönstret känns så uttänkt är att de två nukleära trigrammen är symbolerna för eld och vatten. Eld är det självdestruktiva, självförgörande, attribut som kännetecknar båda karaktärerna i första berättelsen. Kvinnan lever ett självdestruktivt liv och mannen visar sig ett självdestruktivt beteende i sin sorg. Det andra nukleära trigrammet, vattnet, är symbolen för det uppbyggande, näringsgivande. I den andra berättelsen kännetecknas de två karaktärerna av en långsam utveckling. Samtidigt ger de näring åt varandra. Han införskaffar mat hos henne, hon tar hand om hans fiskar, ger honom ly-cheebär. Från mannens liv och hans hem hämtar kvinnan sin mentala näring, något som gör att hon förändras och växer som människa. De två berättelserna är som eld och vatten. De kan inte sammanblandas. Då skulle eld inte längre vara eld och vatten inte längre vara vatten. De tydliga motsatsförhållanden som de två berättelserna utgör måste vara klart separerade. Grundläggande motsatser och spelet mellan motsatser är vad I-Ching handlar om. Så är det även med Chungking Express.

För mig framstår filmen som ett kinesiskt konstverk gjord med västerländsk teknik. Samtidigt är det ett monument över Hongkong. Filmen handlar både om de möjligheter som finns i staden och hur yttre omständigheter påverkar dess människor.

Själva sifferkombinationen 223633 inrymmer ytterligare en betydelse. Jag nämnde att sexan innebär yin i förändring. Detta betyder i praktiken att vi måste läsa det speciella rådet till rad fyra i hexagrammet:

A man´s life too, in the course of it´s development, often brings us into inappropriate situations, in which he finds it difficult to hold his own without danger. Then it is important to be sensible and yelding. This enables him to discover a safe place in which life can go on, although he may be surrounded be danger[1]

För mig kan filmens grundtanke, dess symtomatiska mening, summeras i den existentialistiska hållning som präglar I-Ching: Oavsett den kultur och miljö vi är uppväxta i och den situation vi befinner oss i så är det ändå till slut våra egna handlingar och vår egen inställning som i sista hand avgör våra öden.

——————

[1] Baynes, Wilhelm (ed./transl.) I-Ching or Book of Changes, Princepton University Press, 1990(24^th edition), s. 207

——————————————————–

Läs även: originaltexten här

Läs även: recensionen av Chunking Express

Andra lästips:

Filmtips: 2046

Genomgång/analys: The Grandmaster

Artikel: Dao Ma Dan – Kvinnor svärd och hästar