Robert Aschberg uppmanar till tanke. Vilka styr piratsajterna egentligen?
“Låt mig ta två exempel, båda är administratörer på en av de största piratsajterna. Där kallar de sig Fuvisa och Castlemania.
Fuvisa är en man i 20-årsåldern, boende i Linköping, som länge varit aktiv med att ladda upp stulna filmer till så kallade torrentsajter. Fuvisa är dömd för häleri, misshandel, hot mot tjänsteman och två fall av våld mot tjänsteman.
Castlemania är en man i 40-årsåldern hemmahörande i Kalmar, där han bland annat ansvarar för en idrottsklubbs hemsida. Castlemania är dömd för misshandel, olaga hot, förolämpning, skadegörelse, brott mot knivlagen, hets mot folkgrupp och barnpornografibrott.”
Verkligheten är dock inte så enkel. Det finns mer än de stora sajterna, som mindre piratsajter, nischade sådana, som drivs av entusiaster som vill göra äldre film tillgänglig och film från andra kulturer och länder som är svåra att få tag på. Det finns även de som lägger upp saker på youtube, en del enbart för att själva synas, marknadsföra sig själva, en hemsida eller något annat.
Per Hanefjord som regisserat Tyskungen (2013) skriver på sin Facebooksida att han kontaktat piratsajter:
“Jag skriver till dem utifrån mig som upphovsman och förklarar varför det illegala nerladdandet i allmänhet är skadligt för filmkulturen. Jag skriver till dem att jag förstår att de flesta av pirater drivs av, för dem ädla orsaker, för att de älskar film. Att de vill göra film tillgänglig för alla. “
“De flesta som bara konsumerar film kan, av naturliga skäl, inte ha en uppfattning om hur mycket arbetskraft och mantimmar det går åt för att göra en enda produktion. Hur mycket pengar det faktiskt kostar. Det rör sig som mångmiljonbelopp, i genomsnitt ca 20 miljoner för en svensk film. Pengar som på ett eller annat sätt ska komma från någonstans och återbetalas genom vinst på försäljning av produkten.”
Om Aschberg generaliserar så håller jag inte heller riktigt med Per. De allra flesta som älskar film laddar inte upp filmer och sprider dom. Varför folk sprider film är för att de tycker att det är spännande att göra något olagligt, för att de har tråkigt efter skolan eller är arbetslösa, för at det är en kick att se hur många reaktioner de kan få, hur bra de kan sprida filmerna. Storuppladdarna hamnar i ett beroende, det blir en livsstil.
Om bolagen missgynnas eller gynnas är dock en helt annan fråga. Frågor jag ställer mig är: Om nu nedladdning är helt och hållet skadligt, varför låter Film och TV-bolag vissa serier program ligga kvar på ex.vis Youtube medan man är noggrann med att ta bort andra?
Självklart vill bolagen och upphovsmännen värna om “hetvara” vilket de självklart gör rätt i. Kan man inte få betalt för det man gör finns det inget skäl att fortsätta skapa film, skriva böcker eller skapa konst.
Hur menar piratstödjarna, som Piratpartiet att konstnärer skall försörja sig? Genom en ny statligt konstnärslön? Vems integritet vill man egentligen värna om? Aschbergs kriminella element, uppladdningsberoende medelsvenssons eller de som inte har råd att köpa en film till sina barn?
Men om nu en licens eller rättigheter till en äldre produktion bara “ligger” när DVD/Blu-ray har sålts ut, är borta från marknaden och det inte finns någon distribution av filmer och TV-serier, vad sker egentligen då? Vi ser i allmänhet konst, litteratur och kultur som samhällets ägodel, något som skall bevaras och vara tillgängligt. Jag säger inte så mycket mer i den här frågan. Men som lagstiftningen är nu hindrar den inte kultur från att vara tillgänglig?
Samtidigt går bolagen allt mer till attack på piraterna, uppladdarna, spridarna. Summan av den senaste tidens utdömda och krävda skadestånd landar på strax över 53 miljoner kronor, skriver DN.
Jag undrar över hur stor skada en film egentligen gör: “en beräkning av ekonomisk skada, i klartext utebliven försäljning av samma film. Den senare vilar på statistiska antaganden om hur många nedladdade filmer det går på en köpt.” Men statistik kan vara missvisande, man kan använda statistik för att bevisa mycket. Hur är det egentligen? Hur många som laddar ner en film skulle ha brytt sig om att gå på bio eller köpa den? Stornedladdarna laddar ner enormt mycket film. Hur många som laddar ner skulle ha råd att köpa allting? Det skulle jag vilja ha statistik på. Hur många skulle ha upptäckt filmer av ex vis George Cukor eller Frank Capra om filmerna inte fanns tillgängliga? Och hur många skulle faktiskt ha köpt filmklassiker om de inte redan sett några som de laddat ned? Det skulle jag också vilja ha statistik på.
Nej, jag gillar inte piratsajterna, inte heller att innehållet finns där. Men med viss tvekan eftersom jag faktiskt inte vet säkert hur filmerna eller filmskaparna gynnas eller missgynnas. Men jag gillar inte heller att människor gör karriär på sådana här frågor. Men film, när ingen visar dom mer på bio eller när de har plockats bort från Blu-rayhyllorna? Tja, kanske man kan börja säga kudos till att de lagliga streamingtjänsterna finns?
Nåja, slutraljerat för min del. Det är en komplicerad frågeställning det här med pirater och nedladdning. Tack till Joel som försett mig med källorna.
