Vassegoda! Här äro de av stolthet sprängfyllda vinnarna av den gyllene dörrstoppen – Guldbaggen – 2014. Årets bästa film gick till “Återträffen”. Känns det inte lite väl feminist-politiskt korrekt? Kvinnlig regissör, kulturell profil och konstnär som får vinna den 50-årsjubilerande baggegalan, allt för att göra den kulturella publiken och feministerna till viljes. Nåja, jag ska inte säga nåt om filmen eller huruvida den var värd priset eller inte. Jag har inte sett den och har inte heller några planer på att göra det. “Hundraåringen” fick publikens pris och var alltså den film som den “vanliga” svenska medelsvensson-biobesökaren ville skulle vinna. Men det är ju som alltid kultureliten som bestämmer vad som äro god smak och skall enligt eget tycke uppfostra svensken om vad som är bra film och så har det ju faktiskt varit enda sedan januari 1911 då Sverige fick världens första statliga filmcensur.
Se alla vinnarna efter “hoppet”:
Vinnarna i den 50-årsjubilerande Guldbaggegalan 2014 är:
Bästa film
Återträffen
Producent: Mathilde Dedye
Bästa regi
Per Fly
för Monica Z
Bästa kvinnliga huvudroll
Edda Magnason
för rollen som Monica Zetterlund i Monica Z
Bästa manliga huvudroll
Mikael Persbrandt
för rollen som Hasse i Mig äger ingen
Bästa kvinnliga biroll
Anna Bjelkerud
för rollen som Pernilla i Hotell
Bästa manliga biroll
Sverrir Gudnason
för rollen som Sture Åkerberg i Monica Z
Bästa manuskript
Anna Odell
för manuskriptet till Återträffen
Bästa foto
Petrus Sjövik
för fotot i Ömheten
Bästa klipp
Håkan Wärn
för klippningen av Känn ingen sorg
Bästa kostym
Kicki Ilander
för kostymerna i Monica Z
Bästa ljud/ljuddesign
Mattias Eklund
för ljudet i Känn ingen sorg
Bästa mask/smink
Lisa Mustafa
för mask/smink i Vi är bäst!
Bästa originalmusik
Matti Bye
för musiken i Faro
Bästa scenografi
Paola Holmér och Linda Janson
för scenografin i Vi är bäst!
Bästa kortfilm
On Suffocation
av Jenifer Malmqvist
Bästa dokumentärfilm
Belleville Baby
av Mia Engberg
Bästa utländska film
Blå är den varmaste färgen
Regi: Abdellatif Kechiche
Särskilda insatser
Owe Svensson, mixare
Hedersguldbagge
Kalle Boman, producent
Gullspiran
Lukas Moodysson, regissör
Biopublikens pris
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Guldbaggegalan gick av stapeln den 20 januari 2014 på Cirkus i Stockholm och sändes i SVT. Programledare var Sissela Kyle.
Jag förstår inte riktigt din poäng med Återträffen som “feministisk korrekt”, filmen har ingenting med feminism att göra, inte som jag ser det i alla fall. Att det är en kvinna som skrivit manus, regisserat samt har en en kvinna i huvudrollen kan (väl?) inte per automatik klassas som en feministisk film? I såna fall är Hotell det också. Däremot är Återträffen en “snackis” vilket kanske gör det kul att den vann men samtidigt, i min värld, är Återträffen ingen “riktig film” alls, det är ett konstprojekt som visade sig bli väldigt lyckat.
Du kanske skulle se filmen? 😉
Uppriktigt sagt förstår jag inte hur du läste inlägget. Jag uttalade mig aldrig om filmen. Jag sa aldrig att filmen är feministiskt korrekt eller att filmen är feministisk. Jag kan inte riktigt uttala mig om det. Det jag skrev var att [i]priset[/i] var feministiskt korrekt. Det är en stor skillnad från att uttala sig om priset än om själva filmen vilket jag inte alls gjorde. Tycker du inte själv att priset var korrekt sett ur nuvarande filmpolitisk synvinkel? Det var alltså enbart politiken runt prisutdelningen som diskuterades. Och nej, jag tänker inte se den, inte på säkert 10 år. Jag har en lista på typ 500 filmer som står på tur. Återträffen är inte ens i närheten av att kvala in på den listan.
Jag läste det du skrev – “Årets bästa film gick till “Återträffen”. Känns det inte lite väl feminist-politiskt korrekt? Kvinnlig regissör, kulturell profil och konstnär som får vinna den 50-årsjubilerande baggegalan, allt för att göra den kulturella publiken och feministerna till viljes.”
Jag kan inte tyda det på något annat sätt än att du tycker att filmen symboliserar något som skulle vara feministiskt korrekt men du menade att _valet_ av Återträffen som vinnare var feministiskt korrekt och inte filmen i sig?
Fiffi postade nyligen…CAPTAIN PHILLIPS
Jag förstår inte hur man kan läsa det på det sättet att filmen skulle vara feministisk. Läs meningarna omvänt och slå ihop dom: “Känns det inte lite väl feminist-politiskt korrekt att årets bästa film gick till “Återträffen”?” Vad kan jag annars ha menat annat än att det känns politiskt korrekt att guldbaggen gick till en kulturprofil och konstnär, en “auteur”, som är kvinna och dessutom under 50-årsfirandet? Det har ingenting alls med filmens innehåll att göra och jag funderar om priset öht har något med filmens “filmvärden” att göra. Jag skriver ingenting alls om att filmen skulle vara feministisk eller inte, det är bara något som du själv läser in. Men i vilket fall, tack för kommentarer och synpunkter. Det är intressant att höra mer om hur du ställer dig till filmen.
Jag måste erkänna att jag först också tolkade det som om du menade att filmen i sig var feministisk. Men förstår också dina invändningar även om jag inte heller har sett Återträffen. Samtidigt upplever jag att valet stod mellan ett lite nyskapande experiment som dock är tveksamt om det kan kategoriseras som en spelfilm och två redigt säkra kort. Visst, en pristilldelning som kanske mest kom till för att visa sig lite “edgy” men i sig inte värre än att hela tiden ligga i mittfåran. Kan jag tycka.
Sofia postade nyligen…Tankar från varglyan
Mmm, jo det är tveksamt om den ska klassas som spelfilm eller dokument. Själv tycker jag inte alls att filmen verkar nyskapande och pristilldelningen känns mest som en resa tillbaka till 70- och 80-talen med sin “auteur”dyrkan. Men som sagt, det är den självutnämnda kultureliten som har monopol på vad som är god smak, så jag ska inte yttra mig mera…