På första advent skrev jag om de bästa och mest minnesvärda amerikanska indiefilmerna från 00-talets första halva (läs här!). Nu är det andra advent och dags för den andra halvan. Varsågoda, här kommer 2005-2009!
The Squid and the Whale (2005) – Noah Baumbach gjorde några halvdana 90-talsfilmer innan han började samarbeta med Wes Anderson och tog ett jättekliv uppåt på kvalitetsstegen. The Squid and the Whale har vissa likheter med Andersons The Royal Tenenbaums, men är betydligt mer nedtonad i sin skildring av en familj i upplösningstillstånd. Jesse Eisenberg och Owen Kline är fenomenala som skilsmässobarn med förträngda problem.
Thumbsucker (2005) – 17-årige Justin (Lou Taylor Pucci) suger fortfarande på tummen. Det försätter honom i en del knepiga situationer, så hans föräldrar tar hjälp av hippietandläkaren Perry (Keanu Reeves) som kan lite om hypnos. Keanu är en enastående träbock till skådespelare, men liksom Arnold passar perfekt som robot, gör han sig utmärkt i rollen som pretentiös amatörpsykolog. En rörande liten historia av musikvideoregissören Mike Mills.
Me and You and Everyone We Know (2005) – Allkonstnären Miranda Julys första långfilm kan inte kallas något annat än en romantisk komedi. Men istället för genrens vanliga män och kvinnor på gränsen till sjuklig normativitet visar hon upp några lite mer speciella människor. Christine (July själv) kör taxi för pensionärer och Richard (John Hawkes) säljer skor till dem, men hur väl de två än passar för varandra blir deras första möte allt annat än magiskt. July är mästerlig på att skildra pinsamheter, och inte bara mellan vuxna, Richards söner hamnar i den ena konstiga situationen efter den andra. Men man skrattar alltid med dem. Och generas. Det är mer än bara komedi, scenerna med guldfisken på biltaket, chattsessionerna och kyssen i parken är ren filmmagi.
Winter Passing (2005) – Zooey Deschanel gör ett starkt porträtt av Reese, vars mamma tagit livet av sig. Hennes författarpappa (Ed Harris) har dessutom skaffat sig några inneboende hon har svårt att komma överens med. En av dem är Will Ferrell, som gör det han gör bäst – beter sig burdust och spelar egendomlig, egenkomponerad musik. Indiepublikens julfilm framför andra.
Junebug (2005) – Kulturkrock mellan konstnär från Chicago och hennes pojkväns familj från South Carolina. Välskrivna karaktärer och bra insatser av hela skådespelarensemblen, däribland Amy Adams och Alessandro Nivola. Håll också utkik efter den buttre singer-songwritern Will Oldham i en mindre biroll.
Shopgirl (2005) – Affärsbiträdet Mirabelle (Claire Danes) slits mellan strebern Ray (Steve Martin) och slackern Jeremy (Jason Schwartzman). Liknande upplägg som i Reality Bites alltså, men det här är (bortsett från ett och annat skämtsamt inslag) egentligen mycket mörkare. Skulle kunna få riktig kultstatus om det inte vore för den ansträngda berättarrösten.
SherryBaby (2006) – Maggie Gyllenhaal befäste sin roll som indiedrottning med porträttet av Sherry, som just släppts ut efter tre år i fängelse och nu saknar sin dotter. Vägen tillbaka till ett anständigt liv är krokig och tung.
Little Miss Sunshine (2006) – Regissörsparet Jonathan Dayton och Valerie Faris gjorde några av 90-talets allra bästa musikvideos (Smashing Pumpkins Tonight, Tonight och 1979), men med långfilmsdebuten Little Miss Sunshine visade de att de också kunde skriva dialoger och skapa minnesvärda karaktärer. Kanske allra färgstarkast i familjen Hoover är morfar Edwin, spelad av de bittra birollernas kung Alan Arkin.
Shortbus (2006) – Indiefilmernas största nakenchock. Men John Cameron Mitchells film om människorna på nattklubben Shortbus är mer än bara en provokation, den behandlar ämnet sex som den naturliga del av livet det är. Och de ofta frustrerade och utstötta karaktärerna skildras minst lika varmt som i Pedro Almodóvars filmer.
Wristcutters: A Love Story (2006) – Zia, Eugene och Mikal har alla hamnat i en alternativ eftervärld för människor som tagit livet av sig. Där hör de talas om en allsmäktig kung och ger sig ut för att leta efter denne, i hopp om någon slags räddning. Samtidigt går ett rykte om att Desiree, kvinnan som orsakade Zias självmord, också hamnat i denna värld. Som en kolsvart Trollkarlen från Oz för 2000-talets deprimerade indiepublik. Regissören Goran Dukics hittills enda långfilm – hoppas han gör fler.
Juno (2007) – Ellen Page är fantastisk som Juno, en gravid 16-åring som (nästan) aldrig står svarslös, och Michael Cera är fin som den sävlige Bleeker, även om det är samma roll han alltid spelar. Att ungdomsgraviditeter inte bara behandlas i moralistiska Hallmark-produktioner eller europeiska ångestfilmer är uppfriskande. Och sällan har ett soundtrack varit så fullt av naivistisk popmusik.
Lars and the Real Girl (2007) – Ryan Gosling spelar den blyge Lars Lindstrom, som en dag tröttnar på sin ensamhet och bestämmer sig för att beställa en uppblåsbar docka som han kan kalla sin flickvän. Alla har sina egna sätt att hantera problem, och istället för att förkasta hans val och sticka hål på illusionen väljer människorna runt omkring honom att spela med. Många, såväl kritiker som publik, skrattar åt idén, men andra berörs starkt av filmen. Patricia Clarkson som Lars läkare är ett nöje att se.
Rachel Getting Married (2008) – Kym (Anne Hathaway) är familjens svarta får, men när det är dags för systern Rachel att gifta sig lämnar hon sin rehabklinik för några dagar. Det blir en omtumlande upplevelse att återse den allt annat än förstående familjen. Jonathan Demmes, mest känd för När lammen tystnar och Talking Heads-dokumentären Stop Making Sense, regi är imponerande. Det lyckliga filmbröllopet har sällan känts så olyckligt.
Everybody’s Fine (2009) – Robert De Niro är inte riktigt vad man förknippar med indie, men han passar perfekt som den sorglige änklingen i denna nyinspelning av Alla mår bra. Efter ett liv som frånvarande pappa försöker han återfå kontakten med sina nu vuxna barn, men det går sådär…
Whip It (2009) – Ellen Page igen i Drew Barrymores regidebut om 17-åriga Bliss flykt från småstadstristessen. Hon börjar i ett roller derby-lag där hon möter likasinnade människor. Barrymore lyckas med konststycket att underhålla med en märklig sport och samtidigt spela upp ett litet triangeldrama mellan Bliss, hennes nya vänner och gamla bästisen Pash (Alia Shawkat).
Till sist några hedersomnämnanden. Jag valde ut tjugofem filmer, men givetvis finns det många, många fler sevärda i genren. Gräv vidare och håll indielågan levande under 10-talet!
You Can Count on Me (2000), The Secret Lives of Dentists (2002), We Don’t Live Here Anymore (2004), Duane Hopwood (2005), Lonesome Jim (2005), The Good Life (2007), Birds of America (2008), Sunshine Cleaning (2008), Paper Heart (2009), Adam (2009).
Ojojoj, vad jag har missat film. Har inte sett en enda av ovanstående filmer även om jag känner till flera av dom. Måste verkligen uppdatera mig på indiefronten, liksom som på så många andra fronter…
Hoppas du fått några bra tips om var du kan börja då! 🙂
Gustav B postade nyligen…Don’t Fall on Me
Det var många fina filmer du radade upp här. Juno, Me and you…, Lars etc. Ett par tre st hör till mina favoriter de senaste åren. Vill tipsa om Everythings gone green som är en rolig och trevlig historia.
filmitch postade nyligen…Crossing Over 2009 USA
Everything’s Gone Green, ja. Tack för tipset! Haft den liggandes hemma ett tag och gjorde slag i saken och såg den ikväll. 🙂
Jag älskar verkligen Douglas Couplands böcker, men tyckte inte han lyckades riktigt med filmen. Bra, smart och rolig, men det kändes lite som att de försökt pressa ihop alla hans böcker till en liten film på 85 minuter, vilket förstås inte funkar. Flera bra ingredienser, men efter ett tag blev det lite för spretigt. Hoppas ändå att Coupland fortsätter skriva filmmanus, trots spretigheten var det en underhållande film! En trea. 🙂
Gustav B postade nyligen…Don’t Fall on Me
Mycket intressant filmval! Jag har sett tre, förmodligen fyra av dom, men inte fler. “Juno” har jag länge haft siktet inställt på att se. Sen blir det väl att ge sig på Short bus. Ha ha! 😎
Du får återkomma med utlåtande om Juno! Är faktiskt lite av en vattendelare, även om de flesta verkar gilla den. 🙂
Gustav B postade nyligen…Don’t Fall on Me
Återigen en ambitiös lista och betydligt färre som jag har sett eller ens hört talas om än tvärtom. Wristcutters lät väldigt intressant!
Sofia postade nyligen…Hairspray 2007
Kul att tipsa om lite okända grejer! Hoppas att du har några trevliga filmupplevelser framför dig. 🙂
Gustav postade nyligen…Don’t Fall on Me
Du är så ambitiös att jag får komplex, Gustav! 😉 Allvarligt – superfint skrivet!
Älskar The Squid och Shortbus. Wristcutters var fin och Whip It mysig. Miranda July har jag extremt svårt för även om filmen har sina stunder (främst när hon inte är med, haha!).
“Att ungdomsgraviditeter inte bara behandlas i moralistiska Hallmark-produktioner eller europeiska ångestfilmer är uppfriskande.”
Alltså, förlåt jag liknar verkligen inte dig vid Sarah Palin (och jag har inte sett Juno), men din formulering fick mig att tänka på vad just S.P. sa om nämnda film:
“A European movie might have had Juno get her abortion in the opening scene and then spend the next hour and fifteen minutes smoking cigarettes and pondering the meaning of life. It would have been depressing and boring.”
( http://jezebel.com/5694540/sarah-palin-loved-knocked-up-and-juno )
:wow:
Sara BE postade nyligen…Julklappstips 6- Frigörelse i Louisiana
Åh, tack så mycket Sara! Fint att höra! 😀
Angående den horribla S.P. så är det ju typiskt, inte bara för henne utan politiker i allmänhet, att inte förstå att ett konstverk kan handla om en sak utan att ta ställning emot något annat. Som du förstod menade jag ju också att det är uppfriskande rent allmänt att ämnet tas upp. S.P. gillar nog Hallmark annars… Har förresten också hört kristna som uttryckt sitt ogillande för att filmen skrevs av en före detta strippa. Kontroversiell film, uppenbarligen. 🙂
Gustav postade nyligen…Don’t Fall on Me
Som sagt – jag förstod verkligen att du inte menade samma sak som S.P. eller delar hennes värdegrund (om du inte har gått med i en viss ökänd sekt på orten där du numera bor … 😉 ). Det var bara att när jag läste ditt “europeiska ångestfilmer” så kom det där citatet upp som ett eko i mitt huvud … 😛
Sara BE postade nyligen…Julklappstips 6- Frigörelse i Louisiana
Ja, förstod att du förstod, men ville klargöra för alla övriga läsare av dessa kommentarer att så var fallet. 😎
Gustav postade nyligen…Don’t Fall on Me
jag har sett de mest populära (Juno, Little Miss..) och några av de lite mer okända (Sherrybaby och Shortbus), men ändå fanns det här gott om massa filmer jag ska kolla upp. Stort tack! 🙂
Pladd postade nyligen…Bully 2001
Åh, tack själv!
Välskrivet om Bully, förresten! 🙂
Härlig och välskriven lista! Många bra filmer. Har tyvärr bara sett 6 av dem, men jag kände till alla förutom 1, Wristcutters. 😛
Winter Passing och Little Miss tycker jag mycket om. Junebug var en liten pärla.
Duane Hopwood, som du nämnde längst ner, vill jag verkligen se. Kul att se David Schwimmer i en huvudroll, och dessutom i en indie-film.
9 kvar då, hehe! 😉
Mm, Schwimmer gjorde sig bra i huvudrollen! Ingen fantastisk film, men sevärd. Vet inte hur lätt den är att få tag i dock, såg den på Sthlms filmfestival för ett par år sedan.
Ang. Sarah Palin så läste jag någonstans att hon har en TV-serie i USA typ “Hemma hos Palin”. Det lät både hemskt och samtidigt oemotståndligt verdervärdigt. Har ngn sett detta??
filmitch postade nyligen…Bondtema- From Russia with Love 1963 Storbr
Haha, usch! Inte sett, men låter verkligen hemskt…
Gustav B postade nyligen…You Are a Vapour Trail
@filmitch: En Hemma hos-show med Sarah Palin?! Det låter ju så helbisarrt att det bara måste vara bra! Slår de isbjörnsungar?
Typ! 🙂 Rekommenderar Jezebel för alla som vill följa de senaste Palin-galenskaperna (det finns klipp från showen också – som tappade 40% av tittarna efter första avsnittet …).
http://jezebel.com/search/sarah%20palin/
Sara BE postade nyligen…Julklappstips 9- Spel för boknördar
Mycket bra lista, hittade många filmer som verkar intressanta. Kan tipsa om Eagle vs Shark som är en helt underbar film. Sen så har vi även klassikern Napoleon Dynamite.
Tack tack! 🙂
Ja, det är två riktigt bra filmer med ganska märkliga huvudpersoner. Eagle vs Shark utelämnade jag nog mest för att den inte är amerikansk (å andra sidan gjorde jag ett undantag för “…Placid Lake”). Kul att du gillade listan hur som helst. Kom gärna med fler tips! 🙂