forbidden_planet_1956

Som liten var jag helt fascinerad av Forbidden Planet (1956). Jag hade redan tidigare sett roboten Rob i en dokumentär om Science fiction-filmer och undrade hur man skulle kunna få se filmen. Jag var nog sådär 11-12 år när jag såg den. så jag var nog inte jätteliten, men jag älskade effekterna, monstret, roboten, ”ruinerna” från den hyperavancerade civilisationen. Det fanns så mycket fantasi och så mycket intressanta detaljer i Forbidden Planet.

Filmen är en lös men smart adaption av Shakespeares Stormen. Den är verkligen inte shakesperiansk i tonen, men ibland lite högtravande trots vardagsspråket. Vid en omtitt känns en del stoff lite gammalt och tidsbundet. Men Forbidden Planet är ändå en förvånansvärt välgjord film för den tiden. Hela stilen är väl genomförd, känns enhetligt och uttänkt. Skådespelarprestationerna haltar något, men det är kul att se en ung  Leslie Nielsen i en tidig, allvarlig roll.

Främst gillar jag fantasin bakom Forbidden Planet och de filosofiska inslagen i filmen. När den kom var det något helt nytt och fräscht, en film som skapade uppståndelse och som har gjort rejäla avtryck i filmhistorien. Som sagt, den haltar en aningen, men om man är snäll och har överseende med fadäserna så är det en fascinerande film med förvånansvärt mycket djup.

Betyg: 4/5

Kolla fler Filmtips

Dela med dig!
  • Facebook
  • Twitter
  • Digg
  • StumbleUpon
  • del.icio.us
  • Yahoo! Buzz
  • Print