Roman Polanski är mästare på att bygga upp stämningar som kan upplevas obehagligare än de mest inovativa specialeffekterna. Men Rosemary’s Baby (1968, “Rosemary” hos IMDB) är inte bara en rysare utan i mångt och mycket ett psykologiskt drama. Det unga paret Guy (John Cassavetes) och Rosemary (Mia Farrow) flyttar in i en ny lägenhet och får ett minst sagt varmt mottagande av sina grannar. En lite för intensiv uppvaktning börjar. Rosemary blir gravid, men börjar snart känna att hon inte mår riktigt bra. Någonting är fel.
Rosemary’s Baby tar med åskådaren på en till början rätt lugn åktur. Man får bekanta sig med vackra men rätt normala miljöer och trevliga grannar. Och till en början verkar filmen skildra något som man nästan kan kalla vardagsidyll. Realism och vardagston präglar filmen rakt igenom.
Spänningen kommer långsamt krypande. Det är ovissheten, känslan som blir allt starkare av att något inte stämmer. Klyftan mellan paret blir allt större. Maken som trivs så bra i huset lyssnar inte på sin fru, att hon inte mår bra, att hon känner att något inte stämmer. Rosemary befinner sig till slut ensam och isolerad i sitt eget hem. Men också utsatt och skyddslös.
Rosemarys Baby rekommenderas till den som vill se en riktigt bra film, till den som är trött på alla mediokra mainstream-filmer, klichéer och förutsägbara berättelser. Men Rosemarys Baby är också en stark film och ibland obehaglig film som dröjer sig kvar hos åskådaren.
Jag gillade verkligen Polanskis filmatisering samtidigt som den var så trogen förlagan att en av dom räcker. Vet dock inte vilken jag skulle rekommendera eftersom också boken är en favorit…
Har inte läst boken, men blir riktigt sugen på att göra det nu. Men å andra sidan vill jag inte förstöra min upplevelse av filmen. Svårt val
Jag har faktiskt inte sett den här. Det stör mig, för den verkar himla bra.
Pladd postade nyligen…nnu en fantastisk ppningsscen
Och det borde störa dig, verkligen. Se den nu!!!
Polanski var het där bak in the days och Rosemary’s Baby är ju en av höjdarna. Minns mest att jag tyckte den var jäkligt obehaglig rakt igenom. Ser fram emot Hyresgästen också – som ska vara i samma viktklass.
Hyresgästen… valde mellan den och Rosemary till uinlägget. Den är lika bra och nästan mer obehaglig. Den har en intensiv olustig stämning rakt igenom hela filmen.
Åh, en riktigt creepy film, denna.
RJ postade nyligen…John Cleese: The Alimony Tour Year II
“Creepy” är ett jättebra ord för att summera Rosemary’s BaBy tycker jag!
Jag gillar med filmatiseringen är att miljöerna såg ut precis som jag föreställde mig dom när jag läste boken, likadant med människorna (jag hann med boken två gånger innan jag såg filmen).
BlueRoseCase postade nyligen…Tio fantastiska slut
Jag hade gjort “misstaget” att läsa boken jag vet inte hur många gånger och jag hade INTE sett Mia Farrow framför mig när jag gjorde det. Filne funkade tyvärr inte särskilt bra för mig. Men för all del, bättre filmatisering än Stepford Wives…
Sofia postade nyligen…St Elmo’s Fire 1985
Vilken version sv “Stepford”? Det äldre “originalet” upplevde jag som en mycket bra film.
Du hann före!!
Fiffi postade nyligen…Halloweenenkät
Den här har jag precis skrivit om, men den kommer inte upp förrän nästa vecka
Okej, jag ska hålla utkik! Kul!
Ok, äldre Stepford var bättre än soppan de kursade ut med stackars Nicole. Fortfarande inte lika bra som i mitt huvud dock…
Sofia postade nyligen…St Elmo’s Fire 1985