I drakens år 2000 lämnade Ang Lee den internationella arenan öppen för en typ av film som aldrig tidigare hade nått en bred västerländsk publik. Crouching Tiger, Hidden Dragon blev en stor internationell succé och vann till och med fyra oscars. Med Ang Lees skicklighet som personinstruktör tillsammans en rad redan internationellt uppmärksammade skådespelare i huvudrollerna skapades förutsättningar för en internationell succé.

Istället för renodlad action fokuserade Ang Lee på huvudkaraktärernas personliga relationer och lyckades därmed ge filmen ett känslomässigt djup. Därmed kunde Lee servera den västerländska publiken en film som inte bara kunde fascinera genom exotiska och ovanliga inslag, utan också gripa tag i åskådaren genom ett personligt engagemang i karaktärerna. Det kan låta som stora ord när jag hävdar att Ang Lee förändrade den västerländska publikens förhållande till den östasiatisk film. Men i själva verket går knappast att överskatta Crouching Tiger Hidden Dragons betydelse i detta avseende.

Wong Kar-Wais "Ashes of Time"

För den breda publiken var så kallad wuxia något nytt och fräscht, men för fans av Hong Kong-film innebar det ingen innovativt att folk flög omkring och duellerade i trädkronor. Och för kineserna betydde filmen faktiskt inte särskilt mycket mer än gammal skåpmat, eller en rad klichéer förpackade i ny lyxig förpackning. ”Wuxia” är i själva verket nästan lika gammalt på film som filmen själv och har en litterär tradition som sträcker sig mer många hundra år tillbaka i tiden.

”Wuxia”, namnet på genren som innebär äventyrsfilmer i stil med just Crouching Tiger är inte direkt lättöversatt. Det första tecknet tecknen i wuxia står för strid (ursprungligen blockera eller skydda) och det andra betyder ungefär riddarskap. Namnet syftar på ett slags kringvandrande riddare – Daxia.

Under ”the warring states”, perioden alldeles innan Kinas enande fanns grupperingar av krigare som levde för sig själva eller i grupper och gav skydd åt lokalbefolkningen i utbyte mot mat eller husrum. Om dessa krigare växte så småningom fram historier och legender och individerna tillskrevs ofta egenskaper som mod och styrka, egenskaper som tillsammans med en moralisk sammanfattar det tecknet xia står för. I moderna wuxiaberättelser är huvudpersonerna ofta ensamma, kringvandrande riddare eller som ofta är ute efter hämnd och upprättelse. Den värld som utspelas är dock en egen värld som följer sina egna lagar – ”Jianghu”.

Även inbitna genrefans och Kung Fu-fantaster har ofta föreställningen att wuxia är en vidareutveckling av Kung-Fufilmen som främst beror på en filmteknisk utveckling. Och bland fans av den traditionella Kung-Fu genren finns dessutom en hel del som anser att utvecklingen har gått fel väg när tydliga specialeffekter blir viktigare än slagsmål med autentiska Kung-Fustilar. Men I själva verket är det snarare ironiskt att det har tagit så lång tid för denna genre att få ett riktigt internationellt genombrott. Wuxia har inte bara en lång tradition i klassisk kinesisk litteratur, utan anses ibland även vara den första och ursprungliga kinesiska filmgenren.

Det verk som i allmänhet brukar räknas som den första wuxiafilmen, eller den film som etablerade genren, är Nuxia Li Feifei (Den kvinnnliga krigaren Li Fei Fei) från 1925. Därefter följde en våg av filmer mellan 1928 och 1932. Wuxia kom snabbt att sammanblandas med en annan genre – shenguai – som var berättelser av övernaturligt slag, ofta om spöken och demoner. Detta är också orsaken varför man använder beteckningen wuxia shenguai för filmerna under denna period.

  • Bilder från tidig ”wuxia” – Romance of the Western Chamber (Shanghai, 1927)

Filmerna kom att förknippas med en så att säga ”lägre” form av underhållning och innehöll ofta erotiska inslag. Under slutet av 20-talet antogs nya regler för censuren vilket resulterade i att över 60 filmer i denna genre totalförbjöds. Efter japanernas attack 1932 tillsammans med den nya censurpolitiken gick den kinesiska filmindustrin in i sin första stora kris. För att stävja krisen vidtogs från statligt håll en rad olika åtgärder.

Resulterade blev bland annat att en stor del av den mer nöjesinriktade filmindustrin förflyttades till Kanton och därmed även fick fäste i Hongkong. Underhållningsfilmen ändrades dock för att passa den lokala marknaden. De traditionella berättelserna som Wuxia-traditionen byggde på var inte intressanta för denna marknad. Istället för xia, de kringvandrande krigarna med magiska egenskaper ville befolkningen se lokala berättelser med lokala hjältar. Kung Fu-filmen kom att dominera och Wuxia-traditionen mattades av. Svärden ersattes av nävar och de magiska inslagen tonades ned och var ofta överhuvudtaget inte närvarande.

  • Goddess Sword (1963) visar hur ”Pekingopera” och Kung Fu-film flyter samman i filmerna från samma period

Mycket av det som i modern film främst associeras med wuxia bygger på xinpai wuxia xiaoshou, ”nya wuxia noveller” som betecknar en litterär våg av stridskonstlitteratur under mitten av 1950-talet. Novellerna orsakade även en ny men kort våg av wuxiafilmer. Under denna period skapades dock några av Hongkongfilmens mästerverk, främst genom King Hu med filmer som Dragon Gate Inn och Come and Drink With Me och inte allra minst med Touch of Zen (1971) som då var den mest påkostade och tidskrävande filmen i Hongkongs historia och tog sex år att färdigställa. Filmen var till och med nominerad i Cannes.

  • Touch of Zen (1971), föregångaren till moderna wuxia-filmer som Crouching tiger och Flying Daggers

Under 80-talet följde Hongkongfilmen den internationella filmindustrins utveckling på så sätt att filmerna fick allt högre budget och att man började använda sig allt mer av påkostade specialeffekter. Detta innebar för Hongkong att man fick nya möjligheter att återskapa ”Jianghu” eller wuxiaberättelsens egen värld. Den klassiska Kung-Fugenren försvann så småningom. Filmskapare som Jackie Chan och John Woo koncentrerade sig på mer realistiska actionfilmer i moderna miljöer. Och andra, som Tsui Hark och Ching Siu Tung, vände sig mer mot det historiska och fantastiska. Med filmer som Swordsman och A Chinese Ghost Story, förnyades den gamla wuxiatraditionen och fick ett nytt utseende.

… För bästa Wuxia-filmerna – Stay tuned!

Dela med dig!
  • Facebook
  • Twitter
  • Digg
  • StumbleUpon
  • del.icio.us
  • Yahoo! Buzz
  • Print