David Leans klassiker Great Expectations från 1946
Film som lyckad adaption?
Att omvandla en bok till film är ju inte det allra lättaste. Man får ju med enormt mycket mera handling, karaktärer och miljöer i en roman än i en film. En roman innehåller rika beskrivningar ofta inte går att reproducera i detalj. Och sen är det ju inte alltid så lätt att hitta skådespelare som kan gestalta karaktärerna på ett tillfredsställande sätt. I alla fall inte så att de passar alla älskare av den litterära förlagan. Mycket av upplevelsen av boken är ju trots allt en subjektiv sådan.
I själva verket passar TV-formatet bättre. Förutom några få filmer kan jag inte komma på en bättre adaption av en roman än BBCs mini-serie Pride and Prejudice. Men jag kan å andra sidan inte heller komma på många TV-serier som slår denna i fråga om autenticitet och skådespelarprestationer. Ett annat exempel är den åtta timmar långa TV-versionen av Little Dorrit baserad på Charles Dickens roman med samma namn. (Rekommenderas helhjärtat till dig som letar efter ett starkt drama!) Båda är utsökta exempel på vad som faktiskt kan åstadkommas i fråga om TV-produktion.
Det kan också påpekas att en del filmer som uppfattas som adaptioner inte alltid är det. Exempelvis kan nämnas Stanley Kubricks rymdmästerverk 2001 som Kubrick skrev tillsammans med Arthur C. Clark. De hade i själva verket planerat att ge ut en roman tillsammans som skulle publiceras före filmen. Men filmproduktionen fick påskyndas och romanen som kom ut efter filmen hade endast Clarks namn. Men Clark har själv sagt:
“the nearest approximation to the complicated truth is that the screenplay should be credited to “Kubrick and Clarke” and the novel to “Clarke and Kubrick”.
Och sedan finns det ju en del filmer som är löst baserade på böcker, och alltså inte alls ligger särskilt nära originalverket. Alfred Hitchcock brydde sig t.ex. inte så mycket om att försöka ligga så nära som möjligt de böcker som han använde sig av.
Topp tio bästa filmer från bok till film:
Nåväl, här är mina egna favoriter ur ett hyfsat objektiv perspektiv och utan särskild ranking filmerna emellan den här gången. Urvalet handlar alltså om de filmer jag anser är de mest lyckade adaptionerna. Älskade filmer som Apocalypse Now och andra populära som American Psycho har valts bort för att de ligger för långt ifrån originalet. The Shining är också ett gränsfall även om den ligger hyfsat nära. Men jag har ju beslutat mig för att endast nämna tio filmer…
Att leva
I enligt tycke är Att leva (Huo Zhe) Zhang Yimous allra bästa film. Det är en adaption som bygger på författarens självupplevde erfarenheter under kulturrevolutionen. Ett enormt starkt familjeepos som (lite felaktigt) lanserades som Kinas svar på Borta med vinden.
Alice in Wonderland
Walt Disneys fantastiska version fångar Lewis Carols surrealistiska stämningar på pricken. Överlag även en av Walt Disneys absolut bästa filmer, möjligen den bästa.
Silence of the Lambs
Jonathan Demmes allra bästa film som förgylldes av perfekt samspel mellan Jodie Fosters sammanbitna FBI agent Starling och Anthony Hopkins Ikonskapande gestaltning av kannibalen Hannibal Lecter.
Ringaren i Notre Dame
På tal om ikoner skapade Charles Laughton en så stark bild av den Victor Hugos puckelryggiga Ringare att den senare har varit svår att frångå. Även Walt Disneys version skapades med Laughton som förlaga. Överhuvudtaget en enormt bra och stark film. Rekommenderas för dig som söker bra filmklassiker.
Psycho
Lolita
Lolita är ett exceptionellt välspelat drama. Filmen har ett fantastiskt galleri skådespelare och är i mitt tycke en av Kubricks bästa. Hur den egentligen förhåller sig till originalet vet jag uppriktigt sagt inte riktig, men vad jag har förstått ligger den rätt nära.
Rebecka
Alfred Hitchcocks Rebecka är nog den av hans adaptioner som ligger närmast originalverket. Filmen är mer ett kostymdrama och psykologisk thriller än en rapp nagelbitare.
The Godfather
Coppola lyckades göra allting rätt när Maro Puzos roman Gudfadern filmades: filmlängden, skådespelarna, tempot, klippningen och musiken. Det är lätt att förstå varför The Godfather rankas som en av världens bästa filmer.
A Clockwork Orange
Kubricks film som först totalförbjöds när den kom räknas i dag som ett av de stora mästerverken i filmens historia. Det är svart, våldsamt och starkt. Men samtidigt ett personligt verk med många konstnärliga kvalitéer och kreativa bildlösningar.
Great Expectations
David Leans mästerverk är den perfekta Dickensfilmen. Stämningsfull, vacker och välspelad, och håller sig samtidigt mycket nära romanen.
Så, vad anser du själv utgöra en bra adaption? Att boken ligger så nära filmen som möjligt? Att filmen spelar in så mycket pengar som möjligt?
Jag tycker den perfekta adaptionen är när man inte bryr sig så mycket om boken. Man använder det som är bra, men ändrar allt som är till filmberättelsens fördel. Det kan vara vad som helst. Det är ju trots allt så att det är rätt stor skillnad i berättarteknik mellan film och bok.
Av de exemplen du nämner har jag tyvärr bara läst Silence of the Lambs, som var riktigt trevlig läsning. En mycket bra filmadaption också. Jag upplevde att boken var väldigt “filmisk” i sitt upplägg, så den måste varit tacksam att jobba med.
En av de bästa adaptionerna är ju utan tvekan Fight Club. En fantastiskt mysko bok, som blev en ännu mer fantastisk film. TIll och med lite mindre mysko.
Pladd postade nyligen…Letters from Iwo Jima 2006
Håller i stort sett med om att filmberättandet måste få styra. “Fight Club”? Jag är nog en av de få som inte riktigt förstår att uppskatta filmen. Smart förvisso. Men jag har nog ett förhållande till fysiskt våld som ger distans till filmen. (Det är dock inte så att jag inte uppskattar filmvåld…)
Bok och film är ju verkligen två olika sätt att berätta på men ibland är ju övergången smidig. Jag älskar både boken och filmen “The Exorcist”. Och filmen “Jaws” är betydligt bättre än boken. Apropå det du skriver kan jag inte låta bli att tänka att “Låt den rätte komma in” kanske hade kommit mer till sin rätt som TV-serie.
“Låt den rätte”… Har inte läst boken. Men många filmer skulle nog må bättre av TV-förfarandet. “Män som hatar kvinnor” gjordes med TV-teknik fast man gjorde den som en film. Helt bakvänt tänkande om du frågar mig. Man kunde ha utnyttjat TV-formatet avsevärt bättre.
När det gäller bra adaptioner tycker jag man kan se det på tre sätt: ligger nära boken, trimmar bort bokens eventuellt dåliga bitar och behåller de bra, använder boken som inspiration för att göra något helt unikt.
För egen del handlar det ofta om vad man kommer i kontakt med först, boken eller filmen, oavsett vilket brukar den versionen hålla bäst. Mest minnesvärda undantaget är kanske LOTR där jag tycker att filmerna (sedda som en helhet) vida överstiger böckerna. Här lyckades Jackson i de flesta fall ta det bra och skippa det dåliga. Samma gäller nog för Age of Innocence och Sense and Sensibility (Ang Lee).
Av det jag sett och läst på listan (Silence, Godfather, Psycho, Alice) är nog alltid böckerna snäppet bättre, utom i fallet Psycho, då är de likvärdiga.
Två versioner av samma historia som egentligen ligger så pass långt ifrån varandra att de nästan är separata enheter skulle kanske kunna vara The Warriors. Filmen är betydligt mer actionpackad och spejsad än boken som hade helt andra kvaliteter.
Puh, det här blev långt… Har någon orkat läsa till slut 😀
Tack för dina synpunkter och trevliga exempel. Angående LOTR är jag mycket kluven. Tycker att en del av förändringarna är mycket bra, vissa mindre lyckade. Men som filmproduktion betraktat slår det överlag det allra mesta.
Min favoritadaption hittills tycker jag är “A Clockwork Orange”. Det ska till en skicklig regissör som Kubrick att behålla nästan allt från ursprungsboken och ändå lyckas skapa något eget av det hela.
Så tycker jag en lyckad adaption ska fungera att man beskriver så mycket från ursprungskällan som möjligt och samtidigt skapar något eget.
Hmm, du ställer då krav på filmskaparen…
… Helt rätt! 🙂
Bara jag som har ohyggligt svårt att motivera mig att läsa boken efter att man sett filmen? Oavsett om jag älskat filmen och bara vill dyka ner i den – så läser jag alltså sällan boken. Verkar dock vara många som gör det.
När det kommer till listan – så har jag som sagt inte särskilt mycket att tycka till om. Men tycker om den gjorda jag i alla fall. Mer fina listor! 🙂
Ha ha, tack! Det blir fler, var så säker! :grinnod: