Den avvikande rollen – skådespelarens hopp?

Att hamna i ett ogenomträngligt fack är mången skådespelares bistra öde. Men ett sådant fack är också en strategi för marknadsanpassning i den kommersiella filmvärlden. Publiken förväntar sig att Ben Stiller ska spela tönt i lättsamma komedier, att Tom Cruise medverkar i blockbuster action och att en viss Helena Bergström ständigt är en känslomässigt labil gråterska.

Dock är det inte rollerna inom ”facket” som ger skådespelaren respekt av publik och kritiker. Det är när rolltrenden bryts, när skådespelaren visar att han eller hon kan och vågar ta andra, oförväntade roller som ögonbrynen höjs och uttalanden av förvåning kan läsas i filmkolumnerna.

Ronald Reagan i The Killers

Ronald Reagan, lät sig inte lätt övertalas av Don Siegel att medverka i The Killers (1964). Hans image innebar sympatiska familjefäder i lättsamma familjekomedier och rakryggade advokater i TV-deckare. Det var så publiken hade lärt känna honom, som en hederlig och patriotisk helylleamerikan. Men att gestalta gangsterbossen Jack Browning blev Reagans sista spelfilmsroll och sedan vet vi ju hur det gick med karriären.

Charles Chaplin i Monsieur Verdoux

Charlie Chaplin förvånade omvärlden med att självmant bryta från sin roll som vilsen trashank genom en cynisk, känslokall kvinnomördare i Monsieur Verdoux (1947). Genom denna framstod Chaplin inte bara som ett komiskt geni, utan även som briljant skådespelare.

Gong Li

Ikonstjärnan Gong Li förvånade den kinesiskspråkiga filmvärlden då hon lämnade de konfucianska, Fjärde-Maj-inspirerade offerrollerna och gav sig på två vitt skilda roller i den humoristiska äventyrsskrönan A Terracotta Warrior (1990). Den ena självironiskt som ett alter ego i rollen som dum skådespelerska.

Till skillnad från Ronald Reagan lät sig däremot Jackie Chan inte alls övertygas att spela skurk i Demolition Man (1993), trots att han arbetade för en internationell karriär. Jackie kompromissar inte med sin image som snäll, kampsportstränad våldsmotståndare och Wesley Snipes fick rollen. Hollywood dröjde dock inte länge efter det internationella genombrottet Rumble in the Bronx (1995).

Bill Murray, mest känd som B-komediskådis fick en mer seriös paradroll i Lost in translation (2003). Som besviken Oscarnominerad förmådde han sig inte att applådera den Oövervinnelige Sean Penn, vinnare i striden om den gyllene statyetten. (Se upp för Bill i Ghost Busters III, 2012!)

Bridgette Lin & Takeshi Kaneshiro

Hong Kong-superstjärnan Bridget Linn fick se sin image ändrad helt och hållet. Från att spela veka och gråtmilda kvinnor fick hon ta sig an genusdiffusa roller i filmer som Swordsman II (1992), The East is Red (1993) och Chungking Express (1994).

Rita Hayworth & Orson Welles

Men ett imagebyte kan även orsaka allmän moralpanik som när Rita Hayworth visade sig i kortklippt frisyr i rollen som depraverad Femme Fatale i Lady from Shanghai (1947)

Och ibland går det helt, helt fel – som när Halle Berry väljer att gå ifrån seriös drama till banal B-action med Catwoman (2004). Hon tog dock värdigt, modigt och personligen emot en välförtjänt Golden Raspberry Award.