I fokus

Daomadan – Kvinnor, svärd och hästar

Woman-Warrior-Come-Drink-with-me

Cheng Pei-Pei i King Hus klassiker “Come and Drink With Me” (1966)

Filmspanartema – Kvinnor som slåss

En gång för länge sedan i det gamla Kina fanns en lag att ingen kvinna fick vistas utanför hemmen utan en man som sällskap, som hennes man, bror eller far. Ja, det kanske låter lite kvinnofientligt och föga jämställt. Men med tanke på att det inte alltid var särskilt säkert att vistas ute, särskilt i krigstider och under en tid då lagar och rättssäkerhet inte fungerade så värst bra, så ja, kanske det var en klok lag. Men i  vilket fall låter det lite krångligt för kvinnorna, för visst finns det tillfällen då en kvinna kan bli lämnad ensam och ändå måste gå ut. Jo, såna tillfällen fanns nog i överflöd. Det är sådant som har gett upphov till ett mycket vanligt förekommande tema i kinesisk litteratur, nämligen kvinnor som klär ut sig till män. Ibland handlar det om rätt vardagliga teman, ibland om rena hämndturnéer. Eller som den mest klassiska karaktären i kinesiska litteratur – Hua Mulan som klär ut sig till man för att kunna ta sin far plats i armén. Där slåss hon tappert för sitt land tillsammans med männen på deras villkor.

swordsman-2

Swordsman 2

Nüxia eller Daomadan kallas de kvinnliga krigande karaktärerna i kinesisk litteratur och i wuxia. “Nüxia” betyder helt enkelt “kvinnlig krigare”. Xia är egentligen en vandrande eller omkringdrivande riddare eller legosoldat. Den klassiska könslösa, eller genusöverskridande rollen som Hua Mulan kallas för Daomadan. Egentligen är det här från Pekingoperan. Det sista ordet, “dan”, är en beteckning för kvinnliga huvudroller. Ma är tecknet  för häst. Dao i sin tur är tecknet för det tunga, stora eneggade bredsvärdet, alltså den klassiska sabeln. Det handlar alltså om beväpnade, ridande kvinnliga krigare. Att man använder just “dao” eller “sabeln” i namnet är i sin tur intressant. För en mer sofistikerad kvinna eller vapenkunnig kvinna skulle det smala tvåeggade svärdet “jian” vara det mer naturliga, men det vapnet kräver i sin tur mycket mera teknik och träning. Den sammantagna bilden av namnet blir en kvinna som snabbt beslutat sig, eller blivit tvungen i all hast, att ge sig av med det första bästa tillgängliga vapnet.

I den kinesiska filmens värld var kvinnliga krigare bland de första ut på den vita duken. Wuxia var också den första riktiga kinesiska genren. Filmen Nuxia Li Feifei (Den kvinnnliga krigaren Li Fei Fei) från 1925 var den film som etablerade genren. Hela den kinesiska filmhistorien är fullpackad av genusöverskridande roller. Medan Hollywoodfilmen levererade stereotyper med modiga karlar som räddar hysteriska hjälplösa kvinnor fanns i kinesisk film komplexa kvinnliga karaktärer i överflöd. Och jisses vad starka de var och vad bra de var på att sopa mattan med männen. Tänk att de asiatiska kvinnorna under 1990-talet äntligen  började influera amerikansk populärkultur så att vi fick se Buffy och Kill Bill.

Klassiska kvinnoroller i kinesiska filmer som slåss påträffas bland annat i King Hus klassiker Come and Drink With Me, och i den fantastiskt underhållande och fantasifulla Swordsman trilogin. Förmodligen är den mest kända här, förutom Walt Disneys version av Hua Mulan, Zhang Ziyis rollkaraktär i Crouching Tiger, Hidden Dragon. Du kanske har frågat dig själv: “Varför i all sin dar måste hon klä ut sig till man när hon rymmer?” Jo, i början av texten fick du svaret.

Brigitte-Lin-ashes-of-time

Brigitte Lin i “ASHES OF TIME”

Förresten, det finns en kul actionkomedi med namnet Dao ma daan (1986) av Tsui Hark. Den döptes dock om till Peking Opera Blues i väst. I en av huvudrollerna finner du den briljanta skådespelerskan Brigitte Lin som  är känd för en rad olika utstyrslade och genusöverskridande roller, bl.a som maktgalen, ockultistisk eunuch i Swordsman II och III.

LÄS ÄVEN: 

Wuxia – En introduktion

TOPP 10 BÄSTA WUXIA-FILMER

VÅLDSAM HOLLYWOOD-MASKULINITET (FILMSPANARTEMA)

Hong Kong-action vs Hollywood-action

Jackie Chans 10 värsta olyckor

Kung Fu-film: Topp 5 Kung Fu-slagsmål!

Filmer om mat (Filmspanartema)

FILMSPANARTEMA!

Läs övriga filmspanares inlägg:

FILMMEDIA fyller fem år!

Jo, det är sant, FILMMEDIA fyller fem år! Tokigt va?! I dag är det exakt ett år sedan jag slog upp portarna till den här sajten. (Okej då, det var egentligen igår, men jag hann inte med att publicera något då.)

Så vad händer nu? Jag ska försöka hålla igång bloggen och publicera något oftare än på senaste. Det kommer att komma lite retrotips och i slutet av månaden kommer jag att fira med en jättefin tävling! Blir du nyfiken? Well, stay tuned!

Här är det allra, allra första inlägget jag skrev i FilmMedia då jag startade bloggen på wordpress.com: Om filmens väsen

 

 

 

Sin City 2 – Flera klipp ur filmen

Vi minns Robin Williams – Good Morning Vietnam (1987)

En radiotalare (Robin Williams) med udda stil upprör och väcker upp känslor. Livet är inte alltid lätt i krigsområden och jänkarnas närvaro är inte alltid uppskattad. Good Morning Vietnam är humor, kärlek, känslor och kulturkrockar.

Jag minns att filmen kändes fräsch när den kom. Jag har till och med för mig att jag såg den på bio. Visst uppskattade jag den mycket då. Rollfiguren som Williams gestaltade kändes fräsch då och gör det fortfarande. Samtidigt känns Good Morning Vietnam lite “mjäh”, på det där sättet Larry David säger det när han inte riktigt tycker om det. Inte riktigt så starkt “mjäh” kanske, men filmen känns lite mjäkig, snäll och tillrättalagd på sedvanligt Hollywoodiesquet vis. Hela filmen känns lite blek, till och med färgerna.

Good Morning Vietnam är en helt okej film, fortfarande bra även om den inte känns lika fräsch som när den kom. Däremot känns det fel på något sätt. Vietnam ska inte kännas lättsam och glättig. Mer svärta och kompromisslöshet skulle ha gett filmen mera tyngd.

Betyg:
Robin Williams: 4/5
Filmen: 3/5

Läs även:

Vi minns Robin Williams – The Fisher King (1991)

robin-williams-fisher-king

Terry Gilliam teamar ihop Robin Williams (1951-2014) och Jeff Bridges i den semi-surrealistiska dramakomedin The Fisher King. En f.d. radioDJ (Bridges) har psykiska problem och är självmordsbenägen på grund av nånting han gjort fel som lett till mord. Hans “frälsning” blir att försöka rädda en viss Parry (Williams) som drabbats av den tidigare händelsen, blivit galen och lever som hemlös.

Båda karaktärerna kämpar mot sina inre demoner, för Parry är det mera bokstavligt och har en väldig riddare i röd rustning som fiende. Williams rollprestation är otroligt bra och trovärdig, Varenda min, varje liten gest som Williams gör är klockren, på kornet. I backspegeln, när jag ser tillbaka på filmen undrar jag om hans egna, verkliga, demoner är en av skälen till att han lyckas gestalta rollen så fint. Jag orkar inte se om den. Jag har sett den många gånger och minns i princip varje liten scen. Det känns för påtagligt, sorgligt.

Det jag uppskattade särskilt mycket i filmen är genomgående teman, som karaktärernas inre strider och visualiserade drömscener. Riddartemat är också väl genomfört och finalen klurig. The Fisher King är för övrigt en mycket vacker film. Men det jag uppskattade mindre är kärlekshistorien mellan Parry och Lydia. Visst uppskattar jag Amanda Plummer mycket som skådespelerska, men hela det temat är långt och gör att filmen blir glättig och utdragen. Själv skulle jag ha uppskattat mer svärta och mindre puttignuttigheter och mindre burlesk buskis.

Betyg:
Robin Williams insats: 5/5
Filmen: 3,5/5

Köp Fisher King på Blu-ray hos Ginza (Just nu 99:-)